ny dag, fint väder, och garmin visar vägen, cowboy musik på radion, "God is good, beer is great, and people are crazy...........tralalala" texterna på country  musik är ju helt galen.

Vi lämnade Wilson och körde mot Grand Canyon, och för första gången så svek Garmin, och gubben skulle läsa karta. Det gick så klart åt skogen, men det gör inget, fanns bensin i bilen och naturen var fantastisk.

Det blev 254 miles,40 mil+ en massa mer i omvägar....... Mycket fint att titta på så..........  

Strax innan Flagstaff hittade vi en nationalpark som heter Walnut Canyon där bodde det folk för 700 år sedan och det låg på 7000 feet höjd.

Vi gick inte alltför långt, eftersom jag är ganska rejält höjdrädd, och det skulle bli en straptasrik vandrig på så hög höjd.

Fantastiskt tjusigt var det i alla fall.

Efter denna fantastiska uppplevelse åkte vi till Grand Canyon, och det finns inte ord att beskriva hur otroligt vackert och stort det är. Det är bara att lägga in bilder, så ni får föreställa er

Den här killen tyckte förstås att han var jättehäftig, och en Ranger talade om att denna månad hade 3 trillat över kanten, och sånt övelever man inte. Dom tror att dom hoppade med vilje..........fy fan, vore inte en kula i skallen bättre ?

Det var varmt, och Buttons hittade en liten skuggig plats, och där la han sig och sa "jag tänker inte ta ett enda jävla steg till " och då fick jag så klart bära.

Han väger bara 8 kilo, men jisses så tung han blev i värmen

Jag försökte mig på att filma igen, hoppas det funkar ?

När vi lämnade parken blev det plötsligt rejält oväder, så spöklikt det blev !!!

Mysigt spännande tyckte jag. Tyvärr lyckades jag inte fånga blixtarna på bild. Regnet var kortvarigt, men intensivt.

Till sist en bild till mina ormrädda vänner..............GODNATT.

gomoron har ni sovit gott ? undrar Buttons, han mår som en prins där han bäddat bland kuddarna

Halleluja, jag har äntligen lyckats få filmen jag gjorde i går att fungera. Jag hade förväxlat ett stort O med en 0 ............jaja, envis som fan är jag och det SKA banne mig fungera som JAG vill.

Buttons har lagt sig på väskorna igen, och gubben sover fortfarande.

Klockan är 7.15, så jag ska nog snart skrämma upp honom. Sova kan man göra i graven.

Jag tror att vi är 9 tim. efter Sverige nu ? det är i alla fall sista gången vi drar fram klockan nu, tills vi ska tillbaka igen.

Idag blir det nog Grand Canyon, om inget oförutsett dyker upp.

Det blev inte så många mil som jag planerat i dag heller, men det gör inget, eftersom vad vi sett idag tar priset. Vi lämnade Grant vid 10 tiden och jag hade tänkt hinna till Flagstaff, men icke. Det blev ett ställe som heter Winslow, och enda anledningen att det blev just här beror på att det började bli sent och mat dags. Det blev bara 207 miles-35 mil.

Inte långt från Gallup ligger Red Rock state park, och där körde vi in. Inget var öppet, gubben blev skitnervös eftersom jag gjorde lite offroad med Caddien, men det gick bra, sanden är hård. Visserligen blir man skitig som fan, för att inte tala om Buttons...Spelar ingen roll för det var verkligen vackert.

Jag och Buttons tog en promenad till närmaste höjden. Han jagade ödlor som en galning, och jag hade tänkt låta honom springa lös, men kom på andra tankar då jag såg kaktusarna.

Dessutom vet ju inte jag vad som är giftigt..........så det är nog lugnast med ett kort koppel.

Önskar jag var där tidigt på morron, eller sent på eftermiddagen, för hur jag än bär mig åt så blir bilderna över exponerade.

Där var en arena som används för rodeo och bullriding, och några cowboys höll på att träna en häst. Jag tyckte synd om hästen för dom hade knutit fast vänster framben i vinkel ?? Jag fick veta att hästen "bucks"och det måste den sluta med, så det är så dom gör............klart en stads tjej som jag inte gillade det, men dom är ju expeter, så visst vet dom vad dom gör.

Indianerna var målade på entren.

Det är inte mycket som blommar eller är grönt, så de få som finns syns verkligen

Innan vi lämnade New Mexico passerade vi "The continental divide", och där passade så klart Indianerna på att sälja souvenirer. Tyvärr så stod det "made in Korea"på många pryttlar. Då jag påpekade det så sa dom att dom skulle svälta ihjäl om dom endast sålde egna tillverkade grejor. Tyvärr sant men fy så tråkigt.

Buttons testar vilket håll hans pink ska gå....öst eller väst.....

Gubbar som hittar nåt gammalt rostigt fordon får genast massor att prata om. En av dom påstod att han hade en sån här då han var 10 år gammal ??

Så var det då dags för en ny stat igen, varnigen för dom där giftiga krypen ska jag försöka slå bort, annars kommer jag inte att kliva ur bilen. Jag tröstar mig med att dom är räddare för mig, än jag för dom...............sägs det.

Nu har vi kommit till " dagens highlight" The Petrified Forest national park. Det går en 27 mile lång väg och närmaste by heter Holbrook 26 miles söderut. Det finns inga ord att beskriva denna plats, och inga av mina foton gör vyerna nån rättvisa  Jag gjorde en liten film med min lilla kamera, men tyvärr överexponerad. Det är omöjligt för mig att se vad jag gör då det är så skarp sol

Jag fotade som en galning, men återigen, jag kan inte visa på bild hur fantastiskt vackert det var. Så otroligt stort, och att

13 000 år av människans historia finns här. Parken blev ett national monument redan 1906. Arkeologer hittar fortfaraande nya arter både plantor och djur, fossils från Dinosaruer. Man får böta över 2000 kr, om man skulle försöka sno med sig en bit wood. Jag lät bli, jag köpte en liten bit på museet.

Varmt som fasen, men det var en härlig vind, så det kändes egentligen inte så farligt, torrt och dammigt, så en lång dusch då vi kom till hotellet kåndes verkligen skönt.

    Visst syns det att det är stubbar som blivit förstenade ?

Nu är det dags att knyta mig, klockan är 23.45

Buttons har värmt min kudde länge........

vi ses i morgon.

Jag vaknar klockan 5.30 och det finns inget kaffe annat än det änglapiss (tack Lena )

som man får fixa själv på rummet. De flesta hotell har pyttesmå kaffebryggare och en the påse med kaffe som smakar blask. Möjligen om man fick ett par påsar att det kunde bli nåt, men snålt är det så det är bara att hålla til godo.

Internet fungerar inte heller, så jag är lite småsur.

Det ändrades snart då jag gick ut med Buttons, vilken underbart tjusig morron, småkallt, klar luft, och några rådjur betar lugnt på andra sidan vägen. En tupp gal och det gör Buttons mycket fundersam. Rådjuren brydde han sig inte om , och lika bra det. Jag bestämde mig för att skrämma liv i gubben, så vi kunde packa och åka vidare............sagt och gjort

Nu lämnar vi Cimarron och åker tillbaka till Eagles nest för att fortsätta på den förtrollande cirkeln. Där fanns ett fik som var öppet, och där var proppfullt med folk, men en kille satt ensam vid ett bord och bjöd oss att sitta ned.

Vi blev kvar där mycket länge eftersom alla hade historier att berätta om deras hemtrakt. Jättekul tyckte vi så klart, men kaffet var fortfarande änglapiss. Jag drack 3 stora muggar för att få någon effekt. det kommer att bli mååååånga toa besök i dag. Härlig by, men kanske inte så kul på vintern.

Enligt byborna så uppehöll sig rådjuren alltid i Cimarron, eftersom dom inte vågade vara i skogen för där blir dom skjutna.........haha en inhemsk joke tydligen.

Ska finnas mycket björn och Elk och såna där bockar med korkskruvs horn, men tyvärr har vi inte fått syn på några.

  här har dom klätt huset med virke där barken är kvar

Nästa by vi kom till var Red River, och där hade jag gärna stannat nån vecka. Det är en skidort, men det fanns massor med aktiviteter nu på sommaren också. Enormt många Texas bor åker hit på sommaren för att komma undan hettan. Massor med camping platser, uthyrning av jeepar och hästar så man kan ge sig ut i den vackra naturen.

Jag min toka funderade på att testa den mekaniska tjuren, men ångrade mig i sista stund, lika bra, för det hade säkert inte gått så bra. Cowboy hatten i skumgummi är väl fin ?  men jag hade hellre velat ha en i rött, så det blev ingen affär. Björnen ville Buttons ha.

Väldigt talangfulla människor med motorsåg.

Det är hårda bud.

Vägen följde en flod som var populär för flugfiske. Vi pratade med ett par killar som hade fångat flera fiskar, och dom sa att alla får fisk här. JAha ? vackert som attan är det i alla fall. Inga bilder här gör vad jag såg rättvisa.

River rafting är också populärt, men inte med hundar.

        Nu är inte bilderna i kronologisk ordning, men det får duga, för minnet sviker.

Vi stannade i många Indian byar, men där var inte många invånare kvar.

Kaktusarna får jag se upp med, för jag har en känsla av att det kan bli riktigt besvärligt om Buttons kommer för nära.

      lerhus som håller på att falla sönder och en nybyggd kyrka av samma material. Jag såg en annan byggnad som var under byggnad, och leran kletas tydligen fast på en plywood stomme, och blandas med hönsnät ser det ut som.

    Till sist är vi tillbaka till Taos, och åker söderut mot Albuquerque och sen västerut och övernattar till sist i Grants.

I morgon kör vi vidare och kommer då till Arizona.

    Vägen är spikrak och återigen möter vi karavaner av långtradare................för första gången hade vi lite regn, och just nu åskar det som attan.......bra sov väder.....

Dagen började på Santa Fe's shopping gata Canyon Rd. Det är en enkelriktad gata med konst och smyckebutiker vägg i vägg.

Jag köpte inte en enda pryl...........och jag tror inte grannarna skulle bli så glada om jag släpade hem en sån här staty.Dom som klipper gräset skulle i alla fall bli ganska sura.

    Den här blev min favorit............

  eller kanske dom här brallorna  ??

Alla hus i Santa Fe är putsade med "adobe"en sorts lera blandad med halm, och samtliga i samma bruna färg, så det turqosa runt fönster och dörrar piggar verkligen upp

Massor med urtjusiga blommor........

Dessa handvävda korgar beundrade jag, och ville gärna ha, men den allra minsta kostade över 100 dollar, och .....ja ja

Det tog några timmar att gå från ena ändan till den andra, och vi åt en utsökt lunch på en jättemysigt ute cafe där även Buttons var välkommen, och då blev han så här glad.

Mätta och nöjda körde vi vidare till Taos, och därifrån till "the enchanted circle", den förtrollande rundturen, som skulle ta 2,5 tim..........ha! icke sa nicke, jag måste ju stanna och plåta, och beundra.

Inte ett enda foto visar hur fantastiskt vackert det verkligen var. Mäktigt till tusen, och massor med hårnåls kurvor, så det gick inte fort. Jag tror att det blev "overload" för helt plötsligt blev jag så dödstrött att jag kände att nu är det färdigt kört för i dag, så jag frågade Garmin efter närmaste hotell.

Det fanns 2 i Cimmaron, och den ena välkomnade inte hundar.

Den andra var jätteäcklig,men vi hade inget val eftersom det vore vansinne att fortsätta trött som  jag blev.

På detta hotell blev vi mottagna med öppna armar, Buttons träffade en liten pincher flicka Daisy och dom fick springa omkring lösa hur dom ville. ( bevis på att jag var trött ?jag glömde fota ???)

Uppkopplingen var omöjlig, naturligtvis beroende på att vi befann oss i en dalgång....

Vi åt på en sylta som serverade "Heck burgers", gubben tyckte dom var toppen, men jag är lite mer kräsen.

Detta hotell var nog mest för killar som arbetade med vägen och skogen, och det fanns ett kök och en tvättstuga, så jag passade på att fixa vår smutstvätt.

Då jag frågade var jag kunde köpa tvättmedel så kom tjejen med och gav mig gratis. Maskinerna kostade 75 cent, men tjejen visade mig hur man öppnar lådan och tar ut pengarna, och sa att då tvätten är klar så öppna lådan och använd dom i torktumlaren............haha, jag hade faktiskt råd med 1.50

Skitigt som fan var det överallt, men otroligt trevliga och gästvänliga människor, och det är guld värt.

Det blev bara 125 miles, 20 mil, så varför jag blev så himla trött är en gåta..............

Vi befinner oss nu Cimarron, en liten by i en dalgång mellan bergen. Uppkopplingen är långsammare än det gamla goda dial up. Får skriva om idag då vi kommer tillbaka till civilationen............fantastiskt vackert  här, inget foto som jag tagit kan göra utsikten rättvisa.
förlåt avbrottet

I går glömde jag Buttons matskålar på hotellet............inga problem, vi har redan köpt ny. Han är kanske lite osäker nu när han ser min glömska, så han har lagt sig på ett säkert ställe så jag absolut inte kan glömma honom.................vilket aldrig skulle hända ändå..........

Gubben har inte vaknat ännu, men snart tänker jag sätta på Skypen ändå

Det blev en mycket kort visit genom Texas panhandle, vi är redan i New Mexico,(sorry Ron) men vi kanske åker tillbaka senare. Det blev bara 280 miles, 45 mil idag, eftersom det blev många stopp på vägen.

Innan vi lämnade Amarillo gjorde vi en snabbvisit utanför American quarterhorse museum. Fantastiskt fina statyer, men det allra bästa var en stor gräsplan där Buttons fick sträcka på tassarna en stund.............han har verkligen saknat det.

För övrigt kom vi underfund med att det inte var så mycket att se i Amarillo, så vi fortsatte västerut. Jag hade bestämt att stanna vid Cadillac ranchen och plåta alla bilar som bonden grävt ner i samma vinkel som Cheops pyramid, men det var vägarbete, och just den exiten var stängd. Vi fick åka flera miles innan nästa exit, och vi hade inte lust att vända.

Vi åkte av till den berömda route 66, som gick parallelt med 40 på många ställen.

  Här en renoverad bensinmack från Route 66 storhetstid

Det var slut på vattenflaskor i bilen så vi åkte in till en lite by som hette Vega, där fanns inte en själ, förutom ett par sheriffer, och jag frågade dom var jag kunde köpa vatten, och fick då veta att det som såg ut som ett öde ruckel var lanthandeln. Jag gick dit och köpte mitt vatten, men tänkte att det är lika bra jag passar på att gå på toa oxå. where is the  restroom please ? Jag blev visad in på lagret, bland flugor och annat skräp, en stor dunk av nåt kladd höll upp toadörren, vilket jag med möda makade på för att i alla fall stänga om mig............äckligt ? jaa......men nöden har ingen lag.

En kvinna undrade om vi besökt museet i byn ?

nej, var ligger det ?

2 kvarter åt det hållet...........så vi åkte dit

          Där var inte en själ, men vi blev verkligen glatt över raskade, för det fanns massor med pryttlar att titta på och så förvånade vi blev att allt var öppet och bara att traska in. Vi kunde ju ha snott hur mycket som helst. ...........det är nåt alldeles speciellt som är himla mysigt med landsbygden.

Tillbaks ut på prärien, som är oändlig. Här sitter vi bekvämt i bil med AC på asfalterade raka vägar, och pratar om hur besvärligt det måste ha varit för pionjärerna som tog sig fram här med häst och vagn, och ibland fick försvara sig mot Indianerna........det var nog mycket strapatsrika resor

Route 66 som senare byggdes sträckte sig från Chicago till Los Angeles, och många byar växte upp efter vägen. Dom vi såg var mycket slitna och inte särskild befolkade heller.

  Ny stat igen

Efter vägen kom vi ikapp ett helt gäng med hojjar, och dom hade Florida skyltar...........jaay..........jag tutade, vinkade och plåtade så  gott jag kunde. Flera stollar körde i shorts och bar överkropp. Många utan hjälm och blankpolerade skinande flintar............STOLLAR, vi är ute på milsvidd prärie med stekhet sol. På rastplatsen som vi senare stannade på, träffade vi ett annat gäng MCåkare, dom var från North Carolina, och skulle till Californien, och sedan till Sturgis MCträff. Dom sa att deras resa skulle sammanlagt bli över 7000 miles....1125 mil

Dom berättade att gänget vi kört om var från Norge och hade hyrt hojjarna för att köra route 66 och sen skulle dom oxå till Sturgis. 2 av dom var Svenskar. ...........inte klokt så himla liten världen är. Det var alltså därför dom hade med en van=buss, som körde först. Nu då jag kikade på bilderna så ser jag ju att det var en Norsk flagga bakpå en hoj. Och himmel vad dom ska må dåligt i natt.............blonda vikingar med ljus hy i denna sol,och oskyddade på hoj ............ujujuj uffda

Hela det gänget kom åkandes då vi stod vid rastplatsen, och jag hade hoppats att vi skulle råkas längre fram , men icke .. 

Prärien fortsätter i evighet, ljusgrönt med mörka gröna tofsar så lågnt ögat kan se...........kanske Maria Montazami har varit här och dekorerat ?

Jag tyckte det verkade absolut vindstilla, men lite då och då var det presis som en jättehand knuffade till  bilen i sidan.. Rejäla sidovindar alltså. Kunde inte hjälpas att jag då tyckte lite synd om knuttarna...

  Vi ar nu åkt av 40 och är på väg norrut mot Santa Fe, 7000 feet 2000 m. över havet.......så otroligt annorlunda natur mot vad jag någonsin har sett förut. Massor med solrosor växte efter vägen, och det blir bilder av dom sen. Gubben börjar bli lite irriterad på mitt ständiga plåtande.

Steer, kastrerade pojk kossor, strövar fritt omkrig på prärien och då dom ätit upp sig så blir dom stek. Denna steer är värd ungefär $ 700 nu, och en liten kalv kan du få för en hundring har jag fått veta. Finns inte en chans att jag skulle kuna föda upp en kalv och sen äta den...........han skulle så klart bli min pet. Fred Hamilton kankse ???

Vi befinner oss nu i Santa Fe, och den här butiken ligger vägg i vägg med hotellet..........så gissa vad jag ska göra i morgon ?

Ett nytt handfat till badrummet kanske ? Jag tycker dom är läckra, men då måste man ju dekorera om hela badrummet så det passar.............

Kvällsmaten åt vi på en Mexicansk restaurang, och vid bordet bredvid oss satt dessa killar. Två av dom var visserligen födda i US, men av Mexikanska föräldrar så jag kikade på vad dom åt, och beställde in samma som killen jag sitter bredvid.

Visst har jag ätit Mexikanmat förut, men detta slog rekord i smasken mat.......Killarna var inte härifrån, dom jobbade på ett kärnkraftverk,och var på resande for genom jobbet. Vi fick massor med goda råd om vad vi borde se innan vi far vidare, så gubben har i uppgift att planera morgondagens dagtripp, men jag vet inte hur det gick, han sover i alla fall redan.

Killarna sa också att hålla oss undan från Juarez som ligger på Mexikos gräns, eftersom drog kartellen håller på med storkrig där.  Dit hade vi inga planer på att åka i alla fall.

Ja det var allt för i  kväll, dags att "nana puten"

glömde lägga in den här i går