Jag vaknar klockan 5.30 och det finns inget kaffe annat än det änglapiss (tack Lena )

som man får fixa själv på rummet. De flesta hotell har pyttesmå kaffebryggare och en the påse med kaffe som smakar blask. Möjligen om man fick ett par påsar att det kunde bli nåt, men snålt är det så det är bara att hålla til godo.

Internet fungerar inte heller, så jag är lite småsur.

Det ändrades snart då jag gick ut med Buttons, vilken underbart tjusig morron, småkallt, klar luft, och några rådjur betar lugnt på andra sidan vägen. En tupp gal och det gör Buttons mycket fundersam. Rådjuren brydde han sig inte om , och lika bra det. Jag bestämde mig för att skrämma liv i gubben, så vi kunde packa och åka vidare............sagt och gjort

Nu lämnar vi Cimarron och åker tillbaka till Eagles nest för att fortsätta på den förtrollande cirkeln. Där fanns ett fik som var öppet, och där var proppfullt med folk, men en kille satt ensam vid ett bord och bjöd oss att sitta ned.

Vi blev kvar där mycket länge eftersom alla hade historier att berätta om deras hemtrakt. Jättekul tyckte vi så klart, men kaffet var fortfarande änglapiss. Jag drack 3 stora muggar för att få någon effekt. det kommer att bli mååååånga toa besök i dag. Härlig by, men kanske inte så kul på vintern.

Enligt byborna så uppehöll sig rådjuren alltid i Cimarron, eftersom dom inte vågade vara i skogen för där blir dom skjutna.........haha en inhemsk joke tydligen.

Ska finnas mycket björn och Elk och såna där bockar med korkskruvs horn, men tyvärr har vi inte fått syn på några.

  här har dom klätt huset med virke där barken är kvar

Nästa by vi kom till var Red River, och där hade jag gärna stannat nån vecka. Det är en skidort, men det fanns massor med aktiviteter nu på sommaren också. Enormt många Texas bor åker hit på sommaren för att komma undan hettan. Massor med camping platser, uthyrning av jeepar och hästar så man kan ge sig ut i den vackra naturen.

Jag min toka funderade på att testa den mekaniska tjuren, men ångrade mig i sista stund, lika bra, för det hade säkert inte gått så bra. Cowboy hatten i skumgummi är väl fin ?  men jag hade hellre velat ha en i rött, så det blev ingen affär. Björnen ville Buttons ha.

Väldigt talangfulla människor med motorsåg.

Det är hårda bud.

Vägen följde en flod som var populär för flugfiske. Vi pratade med ett par killar som hade fångat flera fiskar, och dom sa att alla får fisk här. JAha ? vackert som attan är det i alla fall. Inga bilder här gör vad jag såg rättvisa.

River rafting är också populärt, men inte med hundar.

        Nu är inte bilderna i kronologisk ordning, men det får duga, för minnet sviker.

Vi stannade i många Indian byar, men där var inte många invånare kvar.

Kaktusarna får jag se upp med, för jag har en känsla av att det kan bli riktigt besvärligt om Buttons kommer för nära.

      lerhus som håller på att falla sönder och en nybyggd kyrka av samma material. Jag såg en annan byggnad som var under byggnad, och leran kletas tydligen fast på en plywood stomme, och blandas med hönsnät ser det ut som.

    Till sist är vi tillbaka till Taos, och åker söderut mot Albuquerque och sen västerut och övernattar till sist i Grants.

I morgon kör vi vidare och kommer då till Arizona.

    Vägen är spikrak och återigen möter vi karavaner av långtradare................för första gången hade vi lite regn, och just nu åskar det som attan.......bra sov väder.....

Dagen började på Santa Fe's shopping gata Canyon Rd. Det är en enkelriktad gata med konst och smyckebutiker vägg i vägg.

Jag köpte inte en enda pryl...........och jag tror inte grannarna skulle bli så glada om jag släpade hem en sån här staty.Dom som klipper gräset skulle i alla fall bli ganska sura.

    Den här blev min favorit............

  eller kanske dom här brallorna  ??

Alla hus i Santa Fe är putsade med "adobe"en sorts lera blandad med halm, och samtliga i samma bruna färg, så det turqosa runt fönster och dörrar piggar verkligen upp

Massor med urtjusiga blommor........

Dessa handvävda korgar beundrade jag, och ville gärna ha, men den allra minsta kostade över 100 dollar, och .....ja ja

Det tog några timmar att gå från ena ändan till den andra, och vi åt en utsökt lunch på en jättemysigt ute cafe där även Buttons var välkommen, och då blev han så här glad.

Mätta och nöjda körde vi vidare till Taos, och därifrån till "the enchanted circle", den förtrollande rundturen, som skulle ta 2,5 tim..........ha! icke sa nicke, jag måste ju stanna och plåta, och beundra.

Inte ett enda foto visar hur fantastiskt vackert det verkligen var. Mäktigt till tusen, och massor med hårnåls kurvor, så det gick inte fort. Jag tror att det blev "overload" för helt plötsligt blev jag så dödstrött att jag kände att nu är det färdigt kört för i dag, så jag frågade Garmin efter närmaste hotell.

Det fanns 2 i Cimmaron, och den ena välkomnade inte hundar.

Den andra var jätteäcklig,men vi hade inget val eftersom det vore vansinne att fortsätta trött som  jag blev.

På detta hotell blev vi mottagna med öppna armar, Buttons träffade en liten pincher flicka Daisy och dom fick springa omkring lösa hur dom ville. ( bevis på att jag var trött ?jag glömde fota ???)

Uppkopplingen var omöjlig, naturligtvis beroende på att vi befann oss i en dalgång....

Vi åt på en sylta som serverade "Heck burgers", gubben tyckte dom var toppen, men jag är lite mer kräsen.

Detta hotell var nog mest för killar som arbetade med vägen och skogen, och det fanns ett kök och en tvättstuga, så jag passade på att fixa vår smutstvätt.

Då jag frågade var jag kunde köpa tvättmedel så kom tjejen med och gav mig gratis. Maskinerna kostade 75 cent, men tjejen visade mig hur man öppnar lådan och tar ut pengarna, och sa att då tvätten är klar så öppna lådan och använd dom i torktumlaren............haha, jag hade faktiskt råd med 1.50

Skitigt som fan var det överallt, men otroligt trevliga och gästvänliga människor, och det är guld värt.

Det blev bara 125 miles, 20 mil, så varför jag blev så himla trött är en gåta..............